Om du har generella frågor om Nationalekonomiska institutionen och vår verksamhet,  så kontakta i första hand institutionens prefekt, Sten Nyberg eller info@ne.su.se

Kontakta en expert

Vår främsta uppgift är undervisning och forskning, så vi har inte alltid möjlighet att återkomma omedelbart vid förfrågningar. De som står med på listan ställer i mån av tid gärna upp på intervjuer och de är öppna för andra uppdragsförfrågningar. Klicka på namnet för kontaktuppgifter och ytterligare information om deras forskning.

Annika Alexius »

Annika Alexius, professor i nationalekonomi
Annika Alexius, professor i nationalekonomi. Fotograf: Eva Dalin. Högupplöst bild 

Empirisk makro, penningpolitik, international finance

Hur har relationen mellan inflation och arbetslöshet förändrats över tiden? Kan artificiell intelligens användas för att förbättra inflationsprognoser? Hur påverkas riskpremien på svenska kronor av Riksbankens okonventionella åtgärder?

Exempel på tidigare framförande:

Professor till Riksbanken: ”Höj inte räntan”, Svenska Dagbladet Näringsliv 10 december 2019

”Vad krävs egentligen för en räntehöjning, Ingves?”, Svenska Dagbladet Näringsliv 6 september 2018

Det ekonomiska läget 2015: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning, SNS seminarium 20 november 2015

Inflationsmålet i fokus, Sveriges Radio Ekonomiekot Extra 10 oktober 2015

 

Karolina Ekholm »

Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi
Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi Fotograf: Karolina Ekholm. Högupplöst bild

Penningpolitik, finanspolitik, globalisering, finansiell stabilitet

Hur påverkas ekonomin av penningpolitik och finanspolitik? Hur påverkar globaliserade finansiella marknader utfallet? Hur inverkar globaliseringen på den finansiella stabiliteten?

Exempel på tidigare framförande:

Svenska kronan rejält försvagad, SVT 19 mars 2020

Skattebetalarna tar risken när Ingves ger sig in på ny marknad, Dagens Industri 2 april 2020

Riksbanken kan inte stimulera svensk ekonomi mycket mer, Dagens Nyheter 16 september 2019
 

Rikard Forslid »

Rikard Forslid, professor i nationalekonomi Fotograf: Eva Dalin. Högupplöst bild

Internationell handel, miljö, kluster

Vilka företag blir kvar på landsbygden när städerna växer? Vilka exportörer drar nytta av de svenska ambassaderna? Varför är exportföretagen renare? Varför kan produktionen av pandemivaccin inte överlåtas till marknaden?

Exempel på tidigare framförande:

Svensk vaccinfabrik behövs för att säkra leveranserna, DN Debatt 7 april 2020

Om Brexit, DI TV 8 jan 2019

Fel motverka handeln för att minska klimatutsläppen (med Mark Sanctuary), DN Debatt 5 nov 2018

Goda råd till Brexitförhandlarna, (med Sten Nyberg), Ekonomistas 24 okt 2017

 

Mathias Herzing »

Mathias Herzing, docent vid Nationalekonomiska institutionen
Mathias Herzing, docent vid Nationalekonomiska institutionen. Fotograf: Mathias Herzing

Regleringar, tillsyn, oligopolistiska marknader, epidemier

Vilken inverkan har graden av konkurrens på incitamenten att bryta mot lagen? Hur påverkar tillsyn efterlevnaden av regleringar? Hur kan en högre grad av effektivitet i tillsynen uppnås? Vilka är välfärdseffekterna av beskattning? Vilka är de ekonomiska följderna av olika åtgärder vid pandemier?

 

 

 

Jonas Häckner »

Jonas Häckner,professor i nationalekonomi
Jonas Häckner, professor i nationalekonomi. Fotograf: Josephine Häckner Posse

Konkurrenspolitik, regleringar, tillsyn

Hur bör tillsyn bäst utformas för att minska risken för karteller? Hur bör tillsyn bäst utformas för att minska risken för skattebedrägerier? Hur ser sambandet ut mellan graden av konkurrens och FoU?

Exempel på tidigare framförande:

Dramatisk minskning av nya doktorander i Sverige, (med Rikard Forslid), DN Debatt 12 april 2016

 

 

 

 

Adam Jacobsson »

Adam Jacobsson
Adam Jacobsson, filosofie doktor i nationalekonomi. Fotograf: Eva Dalin. Högupplöst bild

Miljötillsyn, experimentell ekonomi, spelteori, politisk ekonomi

Vilka typer av miljötillsynsmetoder fungerar? Hur borde universitetsutbildningar struktureras? Varför använder individer och organisationer våld?

Exempel på tidigare framförande:

Resultat från forskning om tillsynen som styrmedel, Naturvårdsverkets nyhetsbrev Tillsynsnytt 24 augusti 2017

 

 

 

 

Michael Lundholm »

Michael Lundholm, professor i nationalekonomi
Michael Lundholm, professor i nationalekonomi. Fotograf: Niklas Björling. Högupplöst bild

Utformningen av skattesystem, prognosutvärdering, löneskillnader

Hur ska skattesystem balansera effektivitet och rättvisa? Hur bra är professionella prognosmakares makroekonomiska prognoser? Hur påverkar arv löneskillnaden mellan män och kvinnor?

Exempel på tidigare framträdande:
Tung politiker: "Riksbanken i ett extremt läge", Svenska Dagbladet Näringsliv 21 april 2016

 

 

 

 


Andreas Madestam » 

Andreas Madestam
Andreas Madestam, forskare vid Nationalekonomiska institutionen. Fotograf: Jenny Madestam

Ekonomisk utveckling, politisk ekonomi, hälsa

Leder mikrokrediter till minskad fattigdom? Diskrimineras kvinnor på lånemarknaden? Spelar proteströrelser någon roll? Kan billigare p-piller förbättra kvinnors och deras barns välfärd?

Exempel på tidigare framförande:

Rothsteins kritik svagt underbyggd och felaktig, DN Debatt Replik 11 november 2019

On the Extinction Rebellion - what makes an effective protest movement? BBC radio 4 11 oktober 2019

 

Mikael Priks »

Mikael Priks, professor i nationalekonomi. Fotograf: Niklas Björling. Högupplöst bild 

Mikroekonomi, offentlig ekonomi, politisk ekonomi, brottslighet

Leder strängare straff till färre brott? Minskar polisinsatser brottslighet? Hur kan samhället minska huliganismen? Bör privata arrangörer av evenemang betala för polisinsatser?

Exempel på tidigare framförande:

Barn med fängslade föräldrar får sämre förutsättningar, Sveriges Radio P4 18 december 2019

Minskad brottslighet efter kameraövervakning, SVT Nyheter 23 september 2015

Effektiva åtgärder mot brottslighet, Expertgruppen for studier i offentlig ekonomi 17 juni 2015

 

Anna Seim »

Anna Seim, professor i nationalekonomi
Anna Seim, lektor och ställföreträdande prefekt vid Nationalekonomiska institutionen
Fotograf: Anna Mutvei

Makroekonomi, ekonomisk politik, tillväxt, arbetsmarknad

Hur påverkar inflationsmålet löner och sysselsättning? Vad bestämmer växelkursens utveckling? Hur påverkar politiska institutioner teknologisk utveckling? Gör ekonomisk utveckling att länder blir mer demokratiska?

Exempel på tidigare framförande:

Skattesuveränitet i en globaliserad och digitaliserad värld, Ordförande vid seminarium 2020, Expertgruppen för studier i Offentlig Ekonomi (ESO) 4 februari 2020

Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2018, Opponent vid öppen utfrågning i Finansutskottet 2 maj 2019

Om ekonomipriset till Romer och Nordhaus 2018, DI-TV 10 december 2018

Svensk Finanspolitik 2015, Opponent vid seminarium om Finanspolitiska rådets rapport 13 maj 2015


David Seim »

David Seim, forskare vid Nationalekonomiska institutionen.
David Seim, forskare vid Nationalekonomiska institutionen. Fotograf: Niklas Björling. Högupplöst bild

Offentlig ekonomi, arbetsmarknadsekonomi, politisk ekonomi, utbildningsekonomi

Hur ojämlik är fördelningen av kapital och inkomster idag och i ett historiskt perspektiv? Kan ekonomisk politik, som t ex skatteförändringar och utbildningsreformer, fungera som en utjämnande kraft? Vilka är effektivitetsförlusterna av progressiv ekonomisk politik?

Exempel på tidigare framförande:

Lika för alla, Kapitalet avsnitt 168 7 maj 2020

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga, SNS Analys nr 55 2019

Sänkt arbetsgivaravgift positivt för ekonomin, Sveriges Radio Ekot 15 maj 2019

Lönerna överträffar dikten, Dagens Nyheter Ledare 6 oktober 2014

 

Peter Skogman Thoursie »

Arbetsmarknadsekonomi, socialförsäkringsekonomi,
arbetsmarknadspolitik, utvärdering,
könsskillnader på arbetsmarknaden

Vilka insatser kan hjälp unga förtidspensionärer?
Privata eller offentliga rehabilitering av långtidssjuka?
Hur uppstår vissa könsskillnader på arbetsmarknaden?
Påverkar tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd
arbetsmarknadsintegrering? 

 

Roine Vestman »

Roine Vestman,docent vid Nationalekonomiska institutionen Fotograf: Niklas Björling
Roine Vestman, docent vid Nationalekonomiska institutionen Fotograf: Niklas Björling. Högupplöst bild

Bostads- och bolånemarknaden, hushållens skuldsättning, penningpolitik, pensionssystemet och fonders avkastning

Hur påverkas hushållens konsumtion av förändringar i bostadspriser? Blir Riksbankens penningpolitik mer potent om hushållens skuldsättning är stor? Vilka egenskaper bör ett pensionssystem ha? Har svenska hushåll en tillräcklig sparbuffert? Vad kan vi säga om aktiefonders avkastning? 

Exempel på tidigare framförande:

Vad är avgifternas betydelse för långsiktigt sparande? Sjunde AP-fondens blogg 29 augusti 2019

Det finns kritik riktad mot subventionerat bosparande, Sveriges Radio Ekot 8 april 2019

Forskare: Sparrobot kan lyfta ”soffliggarfonden” AP7, DI Digital 12 december 2018

Nationalekonomen: ”Unga vinner på prisfall på bostäder”, SVT Nyheter 13 oktober 2018

Värdepappret som kan förvärra bokrisen, Svenska Dagbladet Näringsliv 3 november 2016.

 

Jonas Vlachos »

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi Fotograf: Eva Dalin

Arbetsmarknadsekonomi, utbildningsekonomi, familjeekonomi, företag och anställda

Vilka förmågor värdesätts på arbetsmarknaden och hur har detta förändats över tid? Vad är implikationerna av detta för inkomstfördelningen? Vem bildar familj med vem och hur har detta förändrats? Vilka implikationer har detta för inkomströrligheten mellan generationer? Hur fungerar marknadskrafterna i skolan?

Exempel på tidigare framförande:

Betygssystemet ger för stor vikt åt svagheter, SNS 31 mars 2016

Skolval, likvärdighet och segregation, Kornhall & Skogstad (pod) 20 februari 2019

Skola och utbilding, Pengar & Politik (pod) 2019

Att utvärdera prestationer i skolan, UR Samtiden 2018

 

Anders Åkerman»

Anders Åkerman, forskare i nationalekonomi
Anders Åkerman, forskare i nationalekonomi Fotograf: Anders Åkerman

Teknisk förändring, internet, globalisering, inkomstskillnader, handelsmönster

Vem tjänar och vem förlorar på bredbandsinternet och teknisk förändring? Hur påverkar bredbandsinternet produktivitet, inkomstskillnader och handelsmönster? Ökar globaliseringen inkomstskillnaderna i samhället?

Exempel på tidigare framförande:

Vilka ekonomiska konsekvenser får investeringar i digital infrastruktur? SNS Analys, hösten 2020

How the internet led to greater wage inequality, The Economist 16 mars 2019

Sluta snusa med ny njutningsfylld metod, Nyhetsmorgon, TV4 26 november 2019

Ekonomiforskaren om tipsen för att sluta snusa - ska vara en positiv upplevelse, Dagens Industri 23 november 2019

 

Stockholms universitets gemensamma presstjänst nås via:
Telefon: 08-16 40 90
E-post: press@su.se
Web: www.su.se/om-oss/press-media-nyheter